On the edge
Varje gång jag ger er min hand drar ni åt er era händer.
Jag ber om ett snällt ord men allt jag får är kalla blickar.
Ni säger att det är mutt fel. Mitt fel att ni inte kan få den ni älskar, mitt fel att ni är ledsna. Det är mitt fel och inte mer än rätt att stå ensam.
Jag försöker igen och sträcker ut min hand i hopp om att det ska finnas någon hand som möter min.
Någon som vill fånga mig.
Men allt jag möter är mörker, ensamhet och ni lämnar mig själv kvar på kanten.
Kanten ner mot avgrunden och den oändliga tomheten.
Det blåser, jag vinglar.
Ni lämnade mig ensam på kanten